Då var det en sån där jobbig kväll

En kväll där jag saknar min mormor. Jag behöver henne, du har haft semester tillräckligt länge, de är dags att komma tillbaka!
Ett år har gått, den enda stunden sen du gick bort var när Anette hade sitt tal på din begravning, jag ville aldrig att hon skulle sluta, jag ville sitta och lyssna på saker om dig i flera timmar till.
Morgonen du dog skulle du kommit ner till oss, vi väntar fortfarande...
Älskar och saknar dig!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0