Jag är inte hel
Jag saknar hästarna, något som varit en stor del av mig och mitt sen litet barn, något som fått mig att vara den jag är, något som fått mig att klara mig igenom dagarna när jag haft det tufft. En del som inte längre finns hos mig.
Jag vill kunna känna kärlek igen, jag vill att spärren som satts för mitt hjärta ska släppa. Jag vill inte vara detta känslokalla monster längre.
Jag vill till Norrbo, till smejdan, ensam, samla mina tankar, själv. Träna och få känna frid. Kunna gråta hur mycket jag vill utan att någon ska försöka trösta en.
Jag vill inte vara trasig längre. Jag vill bli hel igen.
Kommentarer
Trackback
